Indien part one i all sin korthet
Tänkte som sagt slänga upp lite random bilder med kommentarer från vår första resa till Indien som var i mars i år. Vi kan ju börja med resan!
Vi landade i Mumbai för att därifrån ta ett tåg till Goa. Jag måste ju medge att tåget var av en standard vi inte riktigt är vana vid. Vi hoppade tydligen på fel tåg, så vi fick betala en struntsumma i straffavgift, för att sedan pendla mellan att sitta vid vagnsdörren (som var öppen!) samt att sitta i den s.k köksavdelningen som var placerad strax bredvid toaletterna. Det sprang möss på golvet och insekter på väggarna, men hey vilka var vi att klaga? Vi var ju i Indien! Vi träffade även på en ytterst egen karaktär vid namn Tobias som gjorde oss sällskap ända från flygplatsen. Men den obehagliga resan till trots så kom vi fram till något som måste vara riktigt nära besläktat med Paradiset!
Samma dag som vi kom fram började vi undersöka det omtalade utelivet i Goa (vi provade t.om att besöka ett strandrave! Vilket var precis lika freaked out som vi hade gissat på). Vi träffade två indier vid namn Shivah och Rajiv som vi hängde med en hel del. Sedan blev vi introducerade till vårt blivande stammishak. En r&b/hiphopklubb vid namn Mambos. Det var där vi träffade fotbollspelarna vi kommer att bo en hel del hos den här gången! De kommer från Nigeria men spelar i olika indiska lag. Vi var även på en riktigt stor marknad full av smycken, tyger, kläder, kryddor osv. Den har öppet varje onsdag f.om ett visst datum och vi ska absolut tillbaks dit även denna gång!
Efter en veckas konstant festande så drog vi vidare mot en strand som heter Agonda där vi mötte upp Mollys mamma och syster. Det var dags för rehab, vilket dessvärre jag inte lyckades med då jag hamnade i någon komaliknande magsjuka. Men stranden var sjukt fin, ganska liten och utan turister. Vi bodde i hyddor längs stranden och vi tog det mest bara väldigt lugnt. Det blev mycket backamon, fruit shakes och vilande. Färgfestivalen hade börjat också (stor festival i Indien som får alla att springa omkring och kasta färgpulver på varandra, förstod aldrig riktigt varför).
Efter rehab åkte vi fyra tillammans till en stad som heter Baga (granne med Anjuna där jag och Molly var första veckan).
Det blev många fina återbesök till Mambos, mycket badande och en hel del shopping. Vi for tillbaks till marknaden och träffade våra kära fotbollspelare nästan varje kväll.
Den kväll som gjorde störst intryck från ett festande perspektiv var en måndag när jag, Molly, hennes syster Liin och en bekant till oss från Sverige som heter Marco (vi träffade honom i Agonda, helt bara sådär!) kände för att festa. Vi drog till Mambos i vanlig ordning, men iom att det var måndag var det inte lika mycket fart som vanligt.
Vi satt på deras uteservering och rökte vattenpipa då jag och Molly gick till ena baren för att köpa varsin öl. Där träffar vi en pratglad indier som berättar att han är doktor. Han går med oss tillbaka till bordet och lyckas övertala Liin och Marco att vi ska dra till ett annat ställe som är mycket bättre. Han säger att han kan få in oss V.I.P och att det är mycket bättre dansgolv och musik där. Jag och Molly var inte så taggade då snubben var aningen irriterande och nästintill obehaglig, men då vi fått vår vilja igenom kvällen innan så fick Liin och Marco bestämma den här gången.
Han tar oss till en klubb en bit ner på samma gata. Han står ett tag i dörren och snackar med vakten, sedan får vi komma in. Väl inne hittar vi två handfulla med indiska män 30+, och högtalarna dunkar rave. Vi alla asgarvar och går ut igen. Snubben följer förvirrat efter och undrar varför vi inte vill komma in. Vi hittar några bekanta på mopped på gatan och hoppar på bakpå varsin och sticker iväg till en klubb vi bara hört talas om tidigare vid namn Simba. Medan står indiern förvirrat kvar och frågar Molly "should I take a taxi? or..?"
Vägen till Simba var lång och krokig. Vägarna blev mindre och mindre och var strax inte mer än små stigar mellan palmerna. Väl framme, mitt inne i djungeln(!) slår vi oss ner och börjar skeptiskt dricka. Klockan är nämligen fyra på morgonen och inte en jäkel utom oss är där. Men personalen (en indisk kille på 11 bast) och killarna vi åkte dit med försäkrar oss om att stället precis har öppnat. Och se på fan, visst var det så! Allt eftersom droppade fler och fler in och allt blir bara bättre och bättre! Simba är alltså en reggaeklubb belagd mitt ute i djungeln och där blir vi sittandes tills solen går upp och längre därtill.
Efter timmar av skrattande och drickande så bestämmer vi oss för att följa med hem till våra vänner för att laga dem en "typisk svensk middag". Något som dock resulterade i någon skolmatsliknande potatissallad...
Det här var Indien i sin väldigaste korthet, kanske kommer det mer detaljer, men det är trots allt den kommande resan som är poängen med bloggen!
Vi landade i Mumbai för att därifrån ta ett tåg till Goa. Jag måste ju medge att tåget var av en standard vi inte riktigt är vana vid. Vi hoppade tydligen på fel tåg, så vi fick betala en struntsumma i straffavgift, för att sedan pendla mellan att sitta vid vagnsdörren (som var öppen!) samt att sitta i den s.k köksavdelningen som var placerad strax bredvid toaletterna. Det sprang möss på golvet och insekter på väggarna, men hey vilka var vi att klaga? Vi var ju i Indien! Vi träffade även på en ytterst egen karaktär vid namn Tobias som gjorde oss sällskap ända från flygplatsen. Men den obehagliga resan till trots så kom vi fram till något som måste vara riktigt nära besläktat med Paradiset!
Samma dag som vi kom fram började vi undersöka det omtalade utelivet i Goa (vi provade t.om att besöka ett strandrave! Vilket var precis lika freaked out som vi hade gissat på). Vi träffade två indier vid namn Shivah och Rajiv som vi hängde med en hel del. Sedan blev vi introducerade till vårt blivande stammishak. En r&b/hiphopklubb vid namn Mambos. Det var där vi träffade fotbollspelarna vi kommer att bo en hel del hos den här gången! De kommer från Nigeria men spelar i olika indiska lag. Vi var även på en riktigt stor marknad full av smycken, tyger, kläder, kryddor osv. Den har öppet varje onsdag f.om ett visst datum och vi ska absolut tillbaks dit även denna gång!
Efter en veckas konstant festande så drog vi vidare mot en strand som heter Agonda där vi mötte upp Mollys mamma och syster. Det var dags för rehab, vilket dessvärre jag inte lyckades med då jag hamnade i någon komaliknande magsjuka. Men stranden var sjukt fin, ganska liten och utan turister. Vi bodde i hyddor längs stranden och vi tog det mest bara väldigt lugnt. Det blev mycket backamon, fruit shakes och vilande. Färgfestivalen hade börjat också (stor festival i Indien som får alla att springa omkring och kasta färgpulver på varandra, förstod aldrig riktigt varför).
Efter rehab åkte vi fyra tillammans till en stad som heter Baga (granne med Anjuna där jag och Molly var första veckan).
Det blev många fina återbesök till Mambos, mycket badande och en hel del shopping. Vi for tillbaks till marknaden och träffade våra kära fotbollspelare nästan varje kväll.
Den kväll som gjorde störst intryck från ett festande perspektiv var en måndag när jag, Molly, hennes syster Liin och en bekant till oss från Sverige som heter Marco (vi träffade honom i Agonda, helt bara sådär!) kände för att festa. Vi drog till Mambos i vanlig ordning, men iom att det var måndag var det inte lika mycket fart som vanligt.
Vi satt på deras uteservering och rökte vattenpipa då jag och Molly gick till ena baren för att köpa varsin öl. Där träffar vi en pratglad indier som berättar att han är doktor. Han går med oss tillbaka till bordet och lyckas övertala Liin och Marco att vi ska dra till ett annat ställe som är mycket bättre. Han säger att han kan få in oss V.I.P och att det är mycket bättre dansgolv och musik där. Jag och Molly var inte så taggade då snubben var aningen irriterande och nästintill obehaglig, men då vi fått vår vilja igenom kvällen innan så fick Liin och Marco bestämma den här gången.
Han tar oss till en klubb en bit ner på samma gata. Han står ett tag i dörren och snackar med vakten, sedan får vi komma in. Väl inne hittar vi två handfulla med indiska män 30+, och högtalarna dunkar rave. Vi alla asgarvar och går ut igen. Snubben följer förvirrat efter och undrar varför vi inte vill komma in. Vi hittar några bekanta på mopped på gatan och hoppar på bakpå varsin och sticker iväg till en klubb vi bara hört talas om tidigare vid namn Simba. Medan står indiern förvirrat kvar och frågar Molly "should I take a taxi? or..?"
Vägen till Simba var lång och krokig. Vägarna blev mindre och mindre och var strax inte mer än små stigar mellan palmerna. Väl framme, mitt inne i djungeln(!) slår vi oss ner och börjar skeptiskt dricka. Klockan är nämligen fyra på morgonen och inte en jäkel utom oss är där. Men personalen (en indisk kille på 11 bast) och killarna vi åkte dit med försäkrar oss om att stället precis har öppnat. Och se på fan, visst var det så! Allt eftersom droppade fler och fler in och allt blir bara bättre och bättre! Simba är alltså en reggaeklubb belagd mitt ute i djungeln och där blir vi sittandes tills solen går upp och längre därtill.
Efter timmar av skrattande och drickande så bestämmer vi oss för att följa med hem till våra vänner för att laga dem en "typisk svensk middag". Något som dock resulterade i någon skolmatsliknande potatissallad...
Det här var Indien i sin väldigaste korthet, kanske kommer det mer detaljer, men det är trots allt den kommande resan som är poängen med bloggen!
START
Det är så sjukt svårt att starta bloggar, men jag känner att det är dags att göra ett försök. Footballwives är en blogg skapad av mig (Ella) och mina två bästa vänner Molly och Helena.
Molly Helena Ella
och det som får oss att starta den är inget mindre än våran tremånadersresa till Indien som sätter igång nu på måndag! Tjugo minuter över tolv sätter vi fart! Goa är destinationen.
Tanken var väl att vi skulle blogga under tiden. Allt för att lätta upp eran mörka, dystra höst som sakta men allt för säkert träder fram!
Jag och Molly har varit i Goa en gång tidigare i år, och allt som hände där fick oss riktigt ivriga att åka tillbaka. Vi träffade massa roliga människor och såg massvis med fina platser, så det är ju inte mer än rätt att ta med oss mellanbocken bruse och göra allt igen fast ännu längre!
Vi har dessutom gratis boende hos ett kärt gäng med fotbollspelare (därav bloggnamnet för er som inte hajar) vilket räddar en stor del av ekonomin så allt känns nästan för bra för att vara sant.
Jag tänkte göra ett inlägg med lite bilder och små berättelser från förra resan (mest för att få igång bloggen lite...) så stay tuned!
Molly Helena Ella
och det som får oss att starta den är inget mindre än våran tremånadersresa till Indien som sätter igång nu på måndag! Tjugo minuter över tolv sätter vi fart! Goa är destinationen.
Tanken var väl att vi skulle blogga under tiden. Allt för att lätta upp eran mörka, dystra höst som sakta men allt för säkert träder fram!
Jag och Molly har varit i Goa en gång tidigare i år, och allt som hände där fick oss riktigt ivriga att åka tillbaka. Vi träffade massa roliga människor och såg massvis med fina platser, så det är ju inte mer än rätt att ta med oss mellanbocken bruse och göra allt igen fast ännu längre!
Vi har dessutom gratis boende hos ett kärt gäng med fotbollspelare (därav bloggnamnet för er som inte hajar) vilket räddar en stor del av ekonomin så allt känns nästan för bra för att vara sant.
Jag tänkte göra ett inlägg med lite bilder och små berättelser från förra resan (mest för att få igång bloggen lite...) så stay tuned!
